Byta sex mot kärlek en dålig affär

Isabelle Ståhl funderar kring boken Egenmäktigt Förfarande av Lena Andersson. Vinnare av Augustpriset 2013 i kategorin Årets svenska skönlitterära bok.

Ester Nilsson är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag får hon en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. Från och med nu ska hela hennes tillvaro hänga samman med denna till sin avsikt helt oskyldiga begäran.

Isabelle Ståhls analys (nedan) är bra. Hon säger det jag alltid sagt, men inte mött någon förståelse kring, någonsin. Boken handlar om ansvar för andra (ofta bräckligare) människors känslor och liv och ett eget ansvar och oförmåga att skydda sig själv. Men Hugo Rask våldtar inte. Hugo Rask behöver henne sexuellt, narcissistiskt och statusmässigt, som lekkamrat eller gosedjur. Ester Nilsson behöver honom för att känna sig värdefull. Relationen är omöjlig och problemet är Esters oförmåga att skydda sig eller att utnyttja och dra nytta av deras relation på motsvarande sätt. Problemet är att Ester försöker byta sex mot kärlek, vilket ju aldrig fungerar.

”Problemet är att hennes känsla av att vara verklig, värdefull och mänsklig helt tillintetgjorts när han inte utvecklat några djupare känslor för henne. Detta framställs ofta som en tidlös känsla, men jag tror att den är förhållandevis ny. Boken speglar ett modernt tillstånd då ekonomistiskt utbytbarhetstänkande präglar parrelationer, samtidigt som dessa blir allt mer avgörande för vårt identitetsbyggande.

Att bli avfärdad hotar hela Esters vara i världen, menar Brattström, och där är hon något på spåren: i dag tycks parrelationen vara en av få möjligheter för människor att etablera sig som värdefulla, grundade individer.

Det är i alla fall något som sociologen Eva Illouz argumenterar för i boken ”Why love hurts”. Hon driver tesen att förmoderna människor gifte sig främst av ekonomiska skäl och sociala konventioner, medan vi i dag gör det för att förverkliga oss själva och erhålla en varaktig känsla av att vara unika och värdefulla. Det är en känsla som blivit allt mer sällsynt i en tid då man är vad man gör, och det man gör i dag sällan är det samma som i går.

Under 1800-talet fanns en idé om maskulinitet som synonym med känslomässig stabilitet och förmågan att hålla löften. I dag uttrycks den i stället genom distans, autonomi och flyktighet, menar Illouz. Detta eftersom mäns sociala status beror mer på deras ekonomiska makt och yrkesmässiga framgångar än på deras roll som familjens överhuvud.Den kontroll män tidigare hade i hushållet har de överfört till sexualitetens område – det har blivit den yta där de kan uttrycka auktoritet och autonomi, genom att odla ett undanglidande och oförutsägbart beteende. Att lägga skulden för ytligare och allt mer objektifierande relationer på nätporren och RFSU:s stödmaterial, som Witt-Brattström gör, är en otillräcklig analys. Hon ser Ester Nilssons ”värnande om sin personliga kropp” som föredömligt, och verkar tro att individen genom självkontroll och noga kalkylerade säkerhetsåtgärder skulle kunna skydda sig från den ofrånkomliga utsatthet som relationer innebär. För några år sedan var jag relationsanarkist. Jag tilltalades av hur förespråkarna sade sig kunna minimera monogamins svartsjukeproblematik och utbytbarhetstänkande, men i efterhand tänker jag att relationsanarkin snarare var det ultimata nyliberala förtingligandet av relationer, en taktik för att försöka anpassa sig till marknadens osäkerhet och bli resilient.

Relationerna blev som företag som jag investerade i parallellt utan att verkligen våga känna något djupare. Jag plockade ut maximal vinst och avslutade projektet när det inte längre var lönsamt, i trygg förvissning om att det fanns något att falla tillbaka på. Ständigt behövde jag omförhandla mitt eget och andra människors värde. Allt handlade om att effektivisera och nyttomaximera. Och att aldrig bli lämnad helt ensam.”

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: