Sedan jag kom ut som konstnär

332137_instant

Har haft en känslomässig ”psykos” i natt och vaknade ur den nyss efter att jag inte fått någon respons efter flera timmars högröstat skrikande. Ungefär som när man var liten och ingen kom till undsättning, fast man skrikit sitt allra högsta och sedan somnat av utmattning. Vet inte om det var bra, men till slut säger kroppen stop för mer och det är kanske ändå lite bra. I mitt fall fick jag ett brev, eller jag hittade ett brev som jag inte läst med fruktansvärd information i, som alltså nu förblivit okommenterad hela natten. Kanske ska jag sova nu fast det känns lite som jag vill dö och inte mer behöva vakna. Det finns kanske ingenting som är närmare ett vansinne är en passionerad kärleksrelation utan levande motpart. Det är närapå en tragedi. Nu sover vi och sedan jag ”kom ut som konstnär”, som den fantastiska konstnären A-K von Malmborg sagt så fint, så har mitt liv blivit sluttande nedförsbacke (eller säger man uppförsbacke?) med någon slags mening trots allt. Godnatt! Imorgon kanske alla hemska demoner har lagt sig att sova igen? Vad tror du Dr D?

Etiketter:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: