Ett av tio i topp fulaste orden i det nutida språkbruket kan vara ”död hud”. Det talas mycket om att exfoliera bort ”död hud”, kanske för att nutidsmänniskan hoppas kunna ta bort det som är gemensamt för oss alla, att vi tyvärr behöver DÖ. Det är sorgligt jag vet. Även Madonna behöver ju det. Jag är för trött för att utveckla ämnet just nu. Det känns som sommarens sista natt. Likvaka är förresten en av de vackraste orden jag kan komma på, det slog mig nu. Fortsätter att snöa in på psykoanalysens teorier och behöver ibland få lite distans då jag alltså gör såhär. En slags ny skamlösare version av mig själv kanske? Jag börjar förresten nästa vecka att ta emot klienter för utvecklande enskilda samtal under min praktik. Har 3 platser kvar i höst, hör av dig på ingrid.ribelli@lovecat.com om du är nyfiken. ❤
