Räddad

Så idag var jag med om det mest absurda möte jag haft på många år, med psykiatrin Göteborg, denna gången för egen del, för att jag tänkte att det vore rimligt att de kunde hjälpa till att sätta in en medicin som gör att jag sover lite mer än 2 timmar i stöten, kanske då eventuellt någon adhd medicinering. De kunde de alltså inte, helt utan motivering. Kommer inte gå in på detaljer, men Kafka-stämning rådde, och först blev jag kränkt och bad om att få tala med överläkaren, men nu känner jag mig mera räddad från dårarnas hus. Exakt vilket existensberättigande de tänker att de då har kan man faktiskt allvarligt ifrågasätta. Jag har för länge sedan upphört att ta på mig stigmat och hoppas verkligen fler gör samma sak så vi kan räta upp de medeltida attityder som lever kvar inom psykiatrin fortfarande 2017. Människan mitt emot mig tyckte att jag ju inte såg sjuk ut alls för att jag ju ”bodde på en fin adress och verkade vara så högutbildad och intelligent”. Jag vet inte exakt vilken psykiatrikerexamen vederbörande hade, men jag förstår faktiskt inte frågan eller kopplingen alls och riskerar att drabbas av hjärnblödning om jag försöker så det gör jag inte.

Det löser sig såklart på något annat sätt, som vanligt. Och inget ont som inte för något gott med sig. Fick plötsligt denna efterlängtade exekutiva ilska som jag såväl behöver och känner mig redan stärkt. Nedan bilder från dagens googlingar.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: