Fötter kräver vård.
Post HIFU
Dubbelhaka ringde Doktor24. Han rekommenderade hemorrojdkräm. Skojar.
Trasiga hudfärgade nätstrumpor. Fulländning.
Ljuvliga siestor bakom prassliga gardiner.
Aerol Spritz: Aerol, Prosecco, Sodavatten, is plus apelsinklyfta. Somrigt!
Maison Margiela Tabi
Post (Lex) Maria
Heta sommarnätter.
Letar efter dig i mörka skogar och på ödsliga vägar. Du gömmer dig i ditt hår i ditt mörker. Det är absurt. Ja, det är det verkligen. Min värld av känslor. Din värld utan.
Solen står lågt nu
Våra skuggor är jättar.
Snart är allt skugga.
/Sorgegondolen, Tranströmer
Aase Berg talar om att kvinnor måste lära sig att ”hagga” (hacka sig in) för att undvika att ständigt hamna i underläge. Metoden känns oerhört mörk lite otäckt konspiratorisk, men sannolikt effektiv i vår narcissistiska samtid. Ändå tror jag inte det är rätt väg. I brist på andra metoder så övar jag mig fortsatt på att acceptera mig själv genom att ta ”selfies” – och observera vad som händer. Hittills har projektet ofta inneburit mycket hög ångest, mer kan jag inte berätta nu.
h&m (Lara Stone)
Fantastiska kläder hösten 2015. Behöver verkligen fokusera på flärd nu istället för på ytligheter.
empaths = a person with the paranormal ability to perceive the mental or emotional state of another individual.
”Black eyed children” spökhistorier och migrän. Kanske så nära döden man kommer i verkliga livet. Död åt narcissisterna. Och nej du har rätt, ”allt handlar inte om allt”, men mycket hänger ihop.
Det är varmt nästintill kvävande. Fönster på vid gavel i tvära drag, men ingen vind, inte en pust. Utanför kör dårar motorcykel i hög fart. Kulturkalaset är slut. Kanske kan vi snart andas ut?
Den som visar sitt mysterium. Vill man vara med. Blottar. Men går inte att fånga. Ett mysterium. Inte samma sak som solglasögon. Måste våga visa sina ”dammbossar”, se dem glittra i motljus. Måste våga sjunka djupt. Måste våga vara svag. Måste våga tappa allt. Dö en smula. För att kunna återfödas nästa vår. Fly inte dina Dammbossar. Ps. Inte någon blåtira på bilden.
Alkohol ett lösningsmedel.
Det löser upp familjer och relationer. Tar bort lycka, trygghet, tillit, intimitet och kärlek. Visioner, hopp, ekonomi och till sist fysik hälsa.
Det ENDA alkohol inte kan lösa är problem!
Jag tänker på feminism. Och så tänker jag på kvinnor och rivalitet. Många kvinnor missuppfattar feminism. Det är en förödande katastrof. Kvinnor bekämpar så ofta varandra i motsats till män som alltid stöttar varandra. De stöttar varandra för att de tillhör en grupp som tillsammans därigenom bevarar gruppens privileiger. Såklart. Det är ju därför de penisförsedda automatiskt kan få så mycket makt oavsett övriga mänskliga kvaliteter (nej, jag hatar INTE män).
Kanske är den största dödssynden en kvinna kan göra är att svika sina barn. Check. Den näst största dödsynden är att svika sina medsystrar genom att ställa sig på den till synes ”oskyldiga” mannens sida utan reflektion, med andra ord använda samma härskartekniker som vi med andra handen kritiserar så hårt. Check. Detta beteende bidrar till att upprätthålla patriakatets maktstrukturer och vidriga härskartekniker, och för såklart oss inte framåt en millimeter utan tvärt om. Hade kvinnor däremot gjort som männen att instinktivt alltid försöka försvara varandra när det kommer till straffbara beteenden och de som inte är det men eventuellt borde vara det, så kanske vi inte haft den ojämlikhet mellan män och kvinnor vi faktiskt fortfarande har idag.
Alltså. Att okritiskt sanktionera ett manipulativt patriakalt beteendemönster som drabbar kvinnor och barn är det största svek vi kvinnor kan göra mot varandra i en tid där vi kvinnor – i synnerhet ensamstående med barn – fortfarande tragiskt nog ofta behandlas som andra klassens medborgare trots både ledaregenskaper, ansvarstagande, utbildning och kompetens.
Om du nu tänker att du är en av dessa kvinnor, var inte ledsen, tänk bara att du nog varit offer för en dålig en hemskt dålig gammal vana och försök ändra ditt beteende för framtiden. Jag lovar vi kommer alla vinna på detta, i synnerhet våra barn. Av båda kön.
Tänker på när jag bodde i ditt fina men renoveringsmogna hus byggt på 1700-talet och vi lyssnade på Genesis så de rinnande fönstrena skallrade. Jag var bara 17 år. Hur mullvarden grävde sig in, tvättmaskinen pajade hela tiden, men kakelugnen värmde oss ändå. Du vackra man med jättenäsan, du också, alla dessa jättestoranäsor i mitt liv. Som om det skulle spela någon roll, ni anar inte. Jag älskade Dig fast du älskade mig kanske ännu mer. Jag var ung och hungrig och ville såklart åka till Italien och vara Anita Ekberg och bada i Fontana di Trevi, och gjorde det också bokstavligen. Ni förstår ju hur vackert det var. Minns hur den stackars elaka miss L slog mig hårt ansiktet av svartsjuka över att du alltid kom hem till sist. Hur maffiasnubben utanför vårt hus på Sicilien hängde där i trädet, avrättad, och hur de tagit mina bikinitrosor som trofé. Dock mycket oklart om det hade någon koppling? Vilket liv, någon dag ska jag skriva den där boken. Jag spolade ner allt knark på toaletten, säkert 1 hg, också precis som nu hatar droger! Drogromantiker hatar jag om möjligt ännu mer! Livet en vacker saga, om man målar det i oblandade ”osketna” färger.
Jag lever. Du överlever. Vi underlever. Lever du eller tänker du dö? Alla ska dö, inte alla tänker dö. Men en del leker med döden. Ja, jag lever. Vilken lever. Tycker jag ens om lever? Jo, anklever. Du överlever din lever.
